EM - Underbart!
Nu ska det bara skrivas om fotboll här fara
Hur ska vi börja?
Vilket underbart EM det här har varit. Helt jävla underbart! Trots att Sverige inte gick vidare från gruppen. Stämningen nere i Salzburg kring mötet med Grekland var bra, riktigt bra! Efter den matchen trodde de flesta på att Sverige skulle kunna gå långt, riktigt långt!
Innsbruck var lite sämre på det mesta. Staden kändes för utspridd och Camp Sweden låg lite för långt utanför "stan". Första halvlek mot Spanien är kanske den halvlek som Spanien inte dominerat. Vi spelade den senare delen av första halvlek som ett topplag i EM. Vi rörde oss konstant, fyllde på med ytterbackarna, Anders ägde mittfältsspelet och kung Zlatan var ständigt ett hot där framme. I halvtid tänkte jag: "Nu tar vi Spanien och av bara farten slår vi Ryssland". Ni som inte känner mig vet att jag sällan är optimist när det gäller svenska landslaget. Det borde jag inte varit den här gången heller. Vi får höra att Zlatan av okänt skäl blivit utbytt mot Rosenberg. Där började helvetet.
Spanien ägde bollinnehavet, men Sverige jobbade, slet och med lite tur höll Sverige undan, tills den 93 minuten. Då är det den tanige Rosenberg, som dock borde (?) fått frispark, som tappar bollen. Capdevila rensar efter kanten, bollen går över Stoor, där Petter kommer fel i steget så att den sylvasse David Villa kan peta bollen förbi Hansson och iskallt placera in bollen bredvid Isaksson.
Jag var helt tom i det där ögonblicket och några timmar efteråt. Det går inte att beskriva med ord hur stor besvikelsen var. Det var som att jag visste att vi skulle förlora mot Ryssland. Det är ett lag som gärna spelar efter kanterna där yttrarna utmanar så gott det går. Och visst, vi hade inte en suck mot Ryssland. Ett Ryssland som var bättre på varje position. Det var nästan läskigt att se det svenska landslaget så tafatt och helt slutkörda. Ingen vilja eller någonting. Ingen som försökte eller ville.
Från att ha tänkt att i år kan vi gå långt, riktigt långt till att det nästan blev ett fiasko. Vi slog EM-slutspelets sämsta lag och förlorade de andra två i gruppen. Det ska sägas att vi mötte de två mest spelskickligaste lagen i det här EM-slutspelet.
Men nu krävs det en lite förändring. Även om de yngre spelarna inte har kvaliteten än, så måste de forslas in nu. Våga prova och våga satsa.
Nu till själva mästerskapet.
Och vart ska vi börja. Jo, Spanien blev då mästare (äntligen). Äntligen var det ett lag som rättvist vinner ett mästerskap. Jag menar, Spanien stod för passningsskicklighet som inte ens Brasilien skulle kunna komma upp i. Ett mittfält med så kvicka och passningsskickliga spelare med två sylvassa forwards längst fram går inte att stå emot. Det som jag tror var avgörande för att Spanien blev vinnare till slut var att anfallarna, Villa & Torres, går ofta i djupet. Speciellt Torres, som gjorde det enda målet på en djupledsboll i finalen, går mer än gärna i djupet. Det är då han är som bäst. Men både Villa & Torres kan även gå ner och möta, vilket gör de väldigt svårlästa. Insticken, speciellt från Xavi, är av yttersta världsklass. En Torres i Barcelona och de skulle krossa allt motstånd. Som det ser ut nu så kommer Etoó ner och vill ha boll fast han egentligen ska ha så lite som möjligt. Henry borde också sticka mer på djupet än att söka boll på fötterna. Messi söker också boll på fötterna för att sen kunna utmana i fart. Det behövs någon som kan sticka och "chansa" på att få djupledsbollarna. Har du spelare som Xavi och Iniesta så vet man att bollen någon gång kommer fram.
Åter till mästerskapet och finalen. Tyskland spelade stelt och segt, precis som de gjort genom hela turneringen och det var inte mer än rätt att de förlorade finalen. De gjorde en bra match mot Portugal, men var riktigt dåliga mot Turkiet och ändå är de i final. Fotbollen är allt konstig ibland. Att Ballack kommer med i UEFAs "drömlag" förstår jag inte. Han var totalt osynlig både i semin och i finalen. Är det inte då kaptener och härförare ska kliva fram? Han gjorde två bra matcher utan att dominera och det var mot Österrike och mot Portugal. Jag tycker inte att det ska räcka. Lagen som åkte ut i semifinalerna är de lagen som satt färg på det här mästerskapet. Ryssland som först knockade Sverige i den avgörande gruppspelsmatchen för att sen av bara farten slå ut det överlägsna Holland i kvarten. I semin mötte man sina övermän, Spanien. Spanien krossade Ryssland båda gångerna. 4-1 och 3-0 säger sitt klara språk. Arshavin som verkligen fått sitt riktiga genombrott i den här turneringen var magnifik att skåda i de två första matcherna han spelade. I den tredje mot Spanien hamnade han alldeles för långt ner och då är han lättare att tas med. Han ska finnas i en fri roll mellan mittfält och forward.
Turkiet var det andra laget som med sina otroliga vändningar, gjorde det här mästerskapet till ett av de roligaste, märkligaste och mest underbara mästerskap på väldigt länge! Vändningen mot Tjeckien är en grym sådan, men att göra mål med den absolut sista sparken mot Kroatien i 122 minuten förstår jag fortfarande inte. Målet är snyggt också! I kvarten stod Turkiet 8 gånger pengarna hos vissa spelbolag. Visst, de förlorade mot Tyskland, men vilken match de gjorde. Med 9 (!) spelare borta. Och det var inte vilka som helst. Volkan, Servet, Emre Göngur, Emre Belözoglu, Arda, Tuncay, Nihat, Metin & Emre Asik. Då är 7 av dessa ordinarie. Och man fullständigt spelar ut Tyskland. Helt enkelt kör över lagmaskinen Tyskland. Men förlorar ändå. Turkiet var värda en final, men det blir inte alltid rättvist. Turkarna ska vara mer än nöjda med sitt EM.
Frankrike, Italien, Grekland och Tjeckien spelade alldeles för defensivt och försökte täcka alla ytor och spela försiktigt. Det funkade inte alls. Greklands spel mot Sverige är pinsamt att se när de går och rullar boll i backlinjen för att sedan chansa och lyfta in bollen i straffområdet. Talangen Nasri fick knappt lira och man måste våga chansa lite när det gått trögt. Italien bytte spelare hit och dit och ingenting funkade. Skönt att de inte kom längre med deras tråk-fotboll.
Nu till mitt Drömlag på 23 spelare i EM.
Målvakter
Casillas
Buffon
van der Sar
Backar
Bosingwa
Ramos
Puyol
Kolodin
Pepe
Marchena
Zhirkov
Mittfältare
Deco
Altintop
Xavi
Iniesta
Senna
Fabregas
Podolski
Sneijder
Forwards
Pavlouchenko
Arshavin
Villa
Torres
Nihat
Ett mycket starkt lag, men det ska sägas att det är väldigt svårt att ta ut spelare i ett drömlag.
Nu är EM över och nu kommer det att snackas silly season och vilka som troligtvis byter klubbar och de som redan har gjort det. Det är i full gång och imorgon öppnar transfer-fönstret.
Hörs imorgon!
Hur ska vi börja?
Vilket underbart EM det här har varit. Helt jävla underbart! Trots att Sverige inte gick vidare från gruppen. Stämningen nere i Salzburg kring mötet med Grekland var bra, riktigt bra! Efter den matchen trodde de flesta på att Sverige skulle kunna gå långt, riktigt långt!
Innsbruck var lite sämre på det mesta. Staden kändes för utspridd och Camp Sweden låg lite för långt utanför "stan". Första halvlek mot Spanien är kanske den halvlek som Spanien inte dominerat. Vi spelade den senare delen av första halvlek som ett topplag i EM. Vi rörde oss konstant, fyllde på med ytterbackarna, Anders ägde mittfältsspelet och kung Zlatan var ständigt ett hot där framme. I halvtid tänkte jag: "Nu tar vi Spanien och av bara farten slår vi Ryssland". Ni som inte känner mig vet att jag sällan är optimist när det gäller svenska landslaget. Det borde jag inte varit den här gången heller. Vi får höra att Zlatan av okänt skäl blivit utbytt mot Rosenberg. Där började helvetet.
Spanien ägde bollinnehavet, men Sverige jobbade, slet och med lite tur höll Sverige undan, tills den 93 minuten. Då är det den tanige Rosenberg, som dock borde (?) fått frispark, som tappar bollen. Capdevila rensar efter kanten, bollen går över Stoor, där Petter kommer fel i steget så att den sylvasse David Villa kan peta bollen förbi Hansson och iskallt placera in bollen bredvid Isaksson.
Jag var helt tom i det där ögonblicket och några timmar efteråt. Det går inte att beskriva med ord hur stor besvikelsen var. Det var som att jag visste att vi skulle förlora mot Ryssland. Det är ett lag som gärna spelar efter kanterna där yttrarna utmanar så gott det går. Och visst, vi hade inte en suck mot Ryssland. Ett Ryssland som var bättre på varje position. Det var nästan läskigt att se det svenska landslaget så tafatt och helt slutkörda. Ingen vilja eller någonting. Ingen som försökte eller ville.
Från att ha tänkt att i år kan vi gå långt, riktigt långt till att det nästan blev ett fiasko. Vi slog EM-slutspelets sämsta lag och förlorade de andra två i gruppen. Det ska sägas att vi mötte de två mest spelskickligaste lagen i det här EM-slutspelet.
Men nu krävs det en lite förändring. Även om de yngre spelarna inte har kvaliteten än, så måste de forslas in nu. Våga prova och våga satsa.
Nu till själva mästerskapet.
Och vart ska vi börja. Jo, Spanien blev då mästare (äntligen). Äntligen var det ett lag som rättvist vinner ett mästerskap. Jag menar, Spanien stod för passningsskicklighet som inte ens Brasilien skulle kunna komma upp i. Ett mittfält med så kvicka och passningsskickliga spelare med två sylvassa forwards längst fram går inte att stå emot. Det som jag tror var avgörande för att Spanien blev vinnare till slut var att anfallarna, Villa & Torres, går ofta i djupet. Speciellt Torres, som gjorde det enda målet på en djupledsboll i finalen, går mer än gärna i djupet. Det är då han är som bäst. Men både Villa & Torres kan även gå ner och möta, vilket gör de väldigt svårlästa. Insticken, speciellt från Xavi, är av yttersta världsklass. En Torres i Barcelona och de skulle krossa allt motstånd. Som det ser ut nu så kommer Etoó ner och vill ha boll fast han egentligen ska ha så lite som möjligt. Henry borde också sticka mer på djupet än att söka boll på fötterna. Messi söker också boll på fötterna för att sen kunna utmana i fart. Det behövs någon som kan sticka och "chansa" på att få djupledsbollarna. Har du spelare som Xavi och Iniesta så vet man att bollen någon gång kommer fram.
Åter till mästerskapet och finalen. Tyskland spelade stelt och segt, precis som de gjort genom hela turneringen och det var inte mer än rätt att de förlorade finalen. De gjorde en bra match mot Portugal, men var riktigt dåliga mot Turkiet och ändå är de i final. Fotbollen är allt konstig ibland. Att Ballack kommer med i UEFAs "drömlag" förstår jag inte. Han var totalt osynlig både i semin och i finalen. Är det inte då kaptener och härförare ska kliva fram? Han gjorde två bra matcher utan att dominera och det var mot Österrike och mot Portugal. Jag tycker inte att det ska räcka. Lagen som åkte ut i semifinalerna är de lagen som satt färg på det här mästerskapet. Ryssland som först knockade Sverige i den avgörande gruppspelsmatchen för att sen av bara farten slå ut det överlägsna Holland i kvarten. I semin mötte man sina övermän, Spanien. Spanien krossade Ryssland båda gångerna. 4-1 och 3-0 säger sitt klara språk. Arshavin som verkligen fått sitt riktiga genombrott i den här turneringen var magnifik att skåda i de två första matcherna han spelade. I den tredje mot Spanien hamnade han alldeles för långt ner och då är han lättare att tas med. Han ska finnas i en fri roll mellan mittfält och forward.
Turkiet var det andra laget som med sina otroliga vändningar, gjorde det här mästerskapet till ett av de roligaste, märkligaste och mest underbara mästerskap på väldigt länge! Vändningen mot Tjeckien är en grym sådan, men att göra mål med den absolut sista sparken mot Kroatien i 122 minuten förstår jag fortfarande inte. Målet är snyggt också! I kvarten stod Turkiet 8 gånger pengarna hos vissa spelbolag. Visst, de förlorade mot Tyskland, men vilken match de gjorde. Med 9 (!) spelare borta. Och det var inte vilka som helst. Volkan, Servet, Emre Göngur, Emre Belözoglu, Arda, Tuncay, Nihat, Metin & Emre Asik. Då är 7 av dessa ordinarie. Och man fullständigt spelar ut Tyskland. Helt enkelt kör över lagmaskinen Tyskland. Men förlorar ändå. Turkiet var värda en final, men det blir inte alltid rättvist. Turkarna ska vara mer än nöjda med sitt EM.
Frankrike, Italien, Grekland och Tjeckien spelade alldeles för defensivt och försökte täcka alla ytor och spela försiktigt. Det funkade inte alls. Greklands spel mot Sverige är pinsamt att se när de går och rullar boll i backlinjen för att sedan chansa och lyfta in bollen i straffområdet. Talangen Nasri fick knappt lira och man måste våga chansa lite när det gått trögt. Italien bytte spelare hit och dit och ingenting funkade. Skönt att de inte kom längre med deras tråk-fotboll.
Nu till mitt Drömlag på 23 spelare i EM.
Målvakter
Casillas
Buffon
van der Sar
Backar
Bosingwa
Ramos
Puyol
Kolodin
Pepe
Marchena
Zhirkov
Mittfältare
Deco
Altintop
Xavi
Iniesta
Senna
Fabregas
Podolski
Sneijder
Forwards
Pavlouchenko
Arshavin
Villa
Torres
Nihat
Ett mycket starkt lag, men det ska sägas att det är väldigt svårt att ta ut spelare i ett drömlag.
Nu är EM över och nu kommer det att snackas silly season och vilka som troligtvis byter klubbar och de som redan har gjort det. Det är i full gång och imorgon öppnar transfer-fönstret.
Hörs imorgon!
